Ve och fasa! Det for genom mitt huvud när jag fick se att en utav penséerna höll på att lämna jordelivet. Den slokade inte, den var helt platt. Jag gjorde i ordning en blandning av växtnäring och vatten som jag hällde försiktigt över plantan samtidigt som jag sa några väl valda ord: Why? Why? Don´t leave me now! c´mon, I know that you can make it!
Idag står den på det fyrkantiga bordet i full prakt med endast några torra blad som ända spår efter sin nära-döden-upplevelse.
2 kommentarer:
Rafflande. Tror't först när jag ser bildbevis på det hela.
Nu äle bar å trort.
Skicka en kommentar